Jag är i skrivande stund på väg till Stockholm för att hälsa på min goa vän Camilla. I skrivande stund skulle jag även redan varit i Stockholm sedan 40 minuter.
Det är jag inte.
Istället tillbringade jag över två timmar på centralstationen i Skövde. Inget illa om den stationen, men det var inte riktigt så jag hade tänkt spendera min fredagskväll.
MEN!
Det fanns så oerhört många märkliga… ja, vad ska jag säga… tillfälligheter, så jag är bara tvungen att skriva ett inlägg om det hela.
Det började med att jag stressade från jobbet för att hinna till Skövde. Ja, jag planerade att åka därifrån då det är smidigare förbindelser och inte åka från Lidköping. Man slipper stanna 400 gånger på Kinnekullebanan och med X2000 så är du uppe på två timmar.
Änywäj – stress, stress, stress och med andan i halsen kommer jag fram. Ser att det står två tåg på var sitt spår på perrongen. Redan där borde jag ha anat oråd. Det gjorde jag inte. Istället fortsatte jag – glad i hågen fram till själva avresehallen, eller vad man ska kalla den.
Där är det folk. Mycket folk. Jag ser tavlan. Det är ny tid på varenda avgång. Där anade jag oråd. Mitt tåg skulle ha avgått 17.45. Det stod först på 18.10 – helt ok kände jag och gick och kollade vad en kaffe kostade.
Sedan kände jag på mig att den där tiden inte riktigt var korrekt så jag spanade in min smidiga lilla app tågtavlan. Sjukt smidig och den kan verkligen rekommenderas! Där får jag en annan information – nämligen denna.
Ja, men ni ser ju själva… Långt ifrån bara 20 minuter där. Det fiffiga med den här lilla appen är att man kan komma vidare in på sin avgång. Jag gjorde det. Där ser jag att tåget inte avgått från Göteborg än. Då kände jag att ”jag sätter mig nog ner lite och kollar över lite bilder”. (Vi ska på övningen på måndag med Elim ha lite återblick från resan och jag lovade att jag skulle fixa med bilderna. Det hade jag tänkt göra på tåget, men nu fick jag ju lite mycket tid på stationen så nu är det klart.)
Jag kan också säga som så här – den här appen är betydligt mer tillförlitlig än SJ:s tavla. För här kan man nämligen smidigt se precis vart tåget är och när det beräknas ankomma. Anledningen till stoppet var gräsbrand och vi fick information om att det var tvärstopp och att de behövt tillkalla fler brandmän.
På allvar började jag då fundera på om jag inte skulle ta bilen upp istället och kollade över vad parkering skulle kosta och hur lång tid det skulle ta… Men typ tio minuter efter jag lagt det åt sidan och istället började kolla upp om jag inte skulle åka i morgon bitti istället så började tågen rulla. Och nånstans där började humorn att infinna sig. För vid den informationen började folk jubla och klappa i händerna. Kändes som att jag satt på charterplan till Mallorca…
Hahahaha – just det, precis efter de ropat ut att tågen börjat rulla så kom nästa utrop. ”Det är fortfarande tvärstopp i tågtrafiken. Var uppmärksam på utrop så att du vet när tågen börjar rulla”. ??? Hur tänkte de där?
Sedan SJ och deras information i all ära – men när jag får det här på sms OCH på mail en sisådär 35 minuter efter ordinarie avgång – man kan säga som så här, då hade jag redan märkt att tåget var försenat…
En tjej som satt inte långt ifrån mig sa ”alltså, jag vill va sur på någon men jag vet inte vem jag ska vara sur på!” Jag garvade mest. Jag menar, vad ska man göra? Jag kommer ju inte fortare fram bara för att jag blir sur. Dessutom blir ju kvällen bara tråkigare för mig själv.
Det sköna var också att det inte var helt lätt att ha koll på vilket tåg som stod på perrongen när de väl började rulla in, vilket skapade ENORMT KAOS för en del. Humor för mig 🙂 Jag hade stenkoll. Skyller på mitt kontrollbehov där. Ibland är det faktiskt väldigt smidigt att ha det 🙂
Vad hände mer? Jo, mitt i alla utrop om nya tider så kommer detta utrop ”tåg mot Falköping kl. 18:28 är inställd på grund av vagnfel”. Där började jag skratta så otroligt mycket och det gjorde snubben bredvid mig också. Ingen bra dag för SJ. Han skulle också åka mot Stockholm, men han skulle åka en senare avgång än mig. Enligt tavlan så skulle det tåget avgå 19.50. Det stämde inte riktigt, för hans polare satt fortfarande på O’Learys i Göteborg. Det tåget skulle nämligen avgå 20.05 från Göteborg. ”Äh, jag går upp till puben istället” sade han och traskade iväg.
I dörren när han är på väg ut inkommer nästa grupp sköna människor. Ett band på fyra killar som kanske inte hade de smidigaste väskorna till sina instrument. Ett stativ till trummorna var nedtryck i en ryggsäck. Keyboarden bars i sin originalförpackning – alltså, i sin papplåda, som var förseglad med silvertejp.” Varför ha en väska med handtag när man kan köra på originalet” kändes det som att de tänkte.
Vi hade ju också skocken med människor som länge, länge stod och tittade upp på tavlan. Som om tågen skulle börja rulla fortare bara man står och stirrar på den. Det är för övrigt ett mycket intressant fenomen. Det är ju likadant när man står och väntar på bussen. Man står och tittar åt vänster…
Sedan hade vi alla brudar som gick förbi med sina hööööööga klackar och tajta jeans. Inget fel med höga klackar, men det ser rätt roligt ut när man inte riktigt kan gå i dem. Dessutom är golvet på stationen lite halt. Kom osökt att tänka på bambi…
När det sedan var dags för mig att gå ut på perrongen för att mitt tåg närmade sig – YAY! så står det på tavlan att det är ett annat tåg med ordinarie tid 19.28 som skulle fått ny tid 19.55 som skulle gå som nästa tåg. Sedan försvinner det och istället kommer mitt tåg upp. Detta skapade en smått kraftig förvirring hos två unga killar som limmade på en brud på en bänk. De hade ju bara sett infon på tavlan om 19.55. Jag – som den vänliga och ömma själ jag är – kollade upp i min fenomenala app hur det såg ut för dem. Inte så bra. Det hade fortfarande inte avgått från Göteborg. Meddelade dem att deras tåg beräknade ankomma till Skövde 21.23. De var inte heeeelt nöjda med den informationen. Eller snarare brist på information från SJ.
I den stund rullade även ett blått tåg in på spår 2. Inget utrop hördes och precis när det rullade iväg igen – efter att ha stått vid perrongen en sisådär 2 minuter hörs detta utrop. ”Det blåa tåget mot Göteborg kommer strax in på spår 2”. Nej. Det rullade precis iväg. Det skänkte kvällens andra stora skratt för precis då rullade det här in på spår 2…
Ungefär precis då kom mitt tåg ÄNTLIGEN in på perrongen. Två och en halv timme försenat. Jag kan också säga att jag i samma stund som jag kliver in i vagnen kommer lyckan över mig. Och tacksamheten. Inte över att jag äntligen var på väg utan för att jag sitter i första klass…
Fröken Dahls betraktelser 