Så kom den då – den allra sista dagen i Chicago. Vaknade med ont i halsen och lite feber så jag tog en väldigt lugn morgon på rummet. Sov till nio innan jag pallrade mig upp och började packa. Hoppade således över frukosten och tog en kaffe lite senare istället.
Checkade ut och tog en promenad innan jag gick tillbaka till hotellet och satte mig i lobbyn. Jag hade ju ett blogginlägg att skriva… Vilket jag också fick höra från några som saknade det.
Hann även med att prata lite med mor och far via facetime innan de övriga så smått ramlade in på hotellet för att hämta sina väskor. Bussen skulle avgå kl. 13, men det var lite struligt så det dröjde väl en 20 minuter innan vi kom iväg. Men vi hann till flygplatsen så det var lugnt.
Dagen till ära hade vi en ”riktig” buss – alltså inte någon gul skolbuss. Det är inte så bra packutrymme i den bussen så här behövdes en vanlig turistbuss och gode så skönt det var! Här fanns det ju stötdämpare!! Kändes som att vi var kungar som åkte omkring 🙂
Vi fick veta att det inte var några platser förbokade till oss, men om vi gick och checkade in samtidigt skulle det inte vara några problem. Det var det. Damen som tog emot oss fyra som ville sitta nära hade inte riktigt förstått det här med att vara serviceminded. Hon bara sa att ”nä, det går inte. Ni får byta vid gaten eller på planet”. Och jag blev så irriterad! Hon hade bara bestämt sig för – kändes det som i alla fall, att det inte skulle gå – det har gått förut! Men jag fick släppa det för hon vägrade.
Att sedan gå igenom säkerhetskontrollen i USA… alltså man känner sig kriminell trots att man inte är det. Det finns en sådan misstanke mot alla människor och det är inte många leenden man möter.
Å andra sidan kanske det är befogat. Inte det där att jag är kriminell alltså, men just rädslan och misstanken. Det är ju inte så att USA är befriad från problem och hot. Det räckte ju att komma igenom det här och se på tv-skärmar som fanns överallt det fruktansvärda som hände i Boston.
Vi kom i alla fall igenom och bort till gaten och där var det faktiskt en kille som ville hjälpa oss så att vi kunde sitta ihop – tills hans chef kom. Då gick det inte längre. Det slutade med att vi lekte hela havet stormar med platserna. Jag bytte plats en gång, Lena bytte nog tre gånger och Linda en gång och jag vet att det var några fler som gjorde likadant. Så till slut satt vi ihop. Alltså, det är inte det att jag inte kan sitta med någon jag inte känner, men om jag ska flyga i åtta timmar känns det kul att sitta bredvid någon man känner så man kan prata lite nu och då.
Innan vi gick på planet så hade vi en liten samling där vi sade typ hej då och tack för en fantastisk resa. För det har det verkligen varit. På alla sätt och vis. Jag tänkte innan jag åkte (det här kanske jag redan har skrivit förresten…) att en vecka känns som så kort tid och att man skulle vilja vara där längre. Men när väl veckan var över så var jag så mätt på intryck att jag nog inte hade orkat ta in saker ytterligare dagar.
Flygresan gick bra. Lite skakigt över Chicago när vi lyfte – men det är det tydligen väldigt ofta, men sedan så gick det rätt så smärtfritt. Inte alls lika mycket turbulens som på ditresan vilket jag tyckte var väldigt skönt. Vi hade även lite olika aktiviteter för oss på planet. Linda pluggade kinesiska till exempel.
Det kändes även väldigt fint av Henrik att han tog upp antennen när vi gick ned för landning. Kändes tryggt på något vis… 😉
Resan är nu över och mina dagliga inlägg kommer nu att minska. Jag kommer förmodligen att skriva lite nu och då för man kommer på allt som oftast saker som man inte har fått med. Plus att intrycken har ju inte mattats av bara för att man har kommit hem. Att processa och smälta det här kommer nog att ta några veckor. Jag kommer också att i veckan lägga upp lite bilder här som jag tog med min vanliga kamera. De finns att beskåda på min facebook-sida, men alla som läser här kanske inte finns där.
I alla fall – tack för att ni har velat följa mig/oss så här långt! Det har varit väldigt roligt att se att så många har läst och kommenterat på olika sätt!
Fröken Dahls betraktelser 