Några dagar så här efteråt – eller hur är det nu de tänker?

Alltså vi bor ju i ett rätt bra land ändå – eller vad säger ni andra?

Det finns några saker som jag har reflekterat lite över sedan jag kom hem. Eller det började jag i och för sig med redan i Chicago. Men nu när jag varit hemma i några dagar (fortfarande utan att ha lyckats vända rätt på dygnet) så blir vissa saker tydligare.

Miljötänk – alltså det känns som att det är helt obefintligt i USA. Äter du ute – förutom på restaurang, så är det engångsartiklar. Överallt! Plastmuggar, plastbestick och tallrikarna är gjorda av frigolit. Åh ljuva frigolitförpackningar… Sedan när du ätit färdigt är det bara till att hiva ned det i papperskogen.

Måttlighet – vad är det? Allt är så stort. Bokstavligt talat. Man tänker att det bara är en halv myt som media målar upp, men det är verkligen så. Husen är stora, bilarna, människorna och inte minst maten. När jag och Lena var på the Cheesecake factory så fick hon frågan ifall hon ville ha portionen ”the big one or the small big one”. Glaset med dricka man fick in behövde man ju ha tvåhandsgrepp på. När vi var där första gången så åt vi mat och sedan skulle vi ta lite cheesecake till dessert. Vi åt ju inte upp maten utan fick med oss rester i en låda, så när vi frågade servitören om hur stora de var ”you’ll be fine” – var hennes svar. Jag kan säga som så här – det var den största dessert jag någonsin har sett. Jag åt en tredjedel tror jag och resten fick jag med i en låda. Varför? Maten är ändå billig så varför inte bara minska ned storlekarna på portionen?

Smaklösheten – jag menar – hur tänkte de här? Och det är inte bara det här som jag såg som var så otroligt udda… Det är alltså en baddräkt ifall du inte uppfattade det.

Kontrasterna – Det är sådana otroliga kontraster i det landet och det har påverkat mig väldigt mycket. Om det är ett bra område så är allt fint, rent och snyggt och i ordning. Men så fort du hamnar utanför de kvarteren så kommer förfallet. Trasiga hus, skitiga byggnader och både ödetomter och ödehus. Vissa områden vi åkte in – där kände jag mig inte så sugen på att gå ut och gå och det blev så tydligt då hur bra jag har det här hemma. För i de här kvarteren så bor det människor. Det är där deras liv är. De är glada om de kommer hem vid liv – vi här hemma klagar över att kaklet i köket är fel… Där behöver vi kanske ha lite mer perspektiv på tillvaron. Jag vill inte leva i slum – men jag tror att det kan vara bra att känna lite tacksamhet över det man har. För många saker tar vi alldeles för mycket för givet.